"Jag lever på rissla och på svartarbete
röker hasch i köpenhamn och pissar på kravallstaketen
... en vacker dag ska jag fan gifta mig med alfabetet
som efter ett halvår tar ut skilsmässa och mammaledigt"
torsdag 7 maj 2009
onsdag 6 maj 2009
om att sitta på kåken
Jag tog nyss ett par cigaretter med V och R och vi talade om det här med att sitta i fängelse.
Ärligt talat, sitta på kåken verkar ju soft. Man får en säng, käk, tv-spel och allt möjligt ditten och datten. Ett gäng nya häftiga kompisar. Tid nåt så inåt helvete. Man slipper ansvar för jobb, städning, familj och allt sånt.
Om jag satt i fängelse skulle jag ägna mig åt tre saker: spela poker om tändstickor, biffa i gymmet och läsa en jävla massa böcker. Det första bara för att det är coolt (och pengainbringande) men de två andra sakerna för att jag skulle kunna. Jag skulle gärna ägna mig mer åt träning och framför allt åt läsning men man har ju för fan inte tid med all skola, jobb och att bygga sociala relationer. Det vore skönt, på ett semestervis, att sitta ett par år på kåken och komma ut rik, snygg och smart.
Utdrag ur diskussionen:
M: Alltså sitta på kåken verkar fan soft, förstå vad mycket tid man skulle ha att göra allt man vill.
V: Eller hur, man kan sitta där och käka staten ur huset på bakad potatis och lira Playstation 3 hela dagarna. Enda nackdelen är väl att man inte får knulla så mycket, men det får man ju inte nu heller så skitsamma.
Kort och gott, vad förlorar man egentligen förutom sin frihet? Och att bli stämplad som ett svin för resten av livet, men det är jag väl redan inofficiellt. Bör övervägas!
Ärligt talat, sitta på kåken verkar ju soft. Man får en säng, käk, tv-spel och allt möjligt ditten och datten. Ett gäng nya häftiga kompisar. Tid nåt så inåt helvete. Man slipper ansvar för jobb, städning, familj och allt sånt.
Om jag satt i fängelse skulle jag ägna mig åt tre saker: spela poker om tändstickor, biffa i gymmet och läsa en jävla massa böcker. Det första bara för att det är coolt (och pengainbringande) men de två andra sakerna för att jag skulle kunna. Jag skulle gärna ägna mig mer åt träning och framför allt åt läsning men man har ju för fan inte tid med all skola, jobb och att bygga sociala relationer. Det vore skönt, på ett semestervis, att sitta ett par år på kåken och komma ut rik, snygg och smart.
Utdrag ur diskussionen:
M: Alltså sitta på kåken verkar fan soft, förstå vad mycket tid man skulle ha att göra allt man vill.
V: Eller hur, man kan sitta där och käka staten ur huset på bakad potatis och lira Playstation 3 hela dagarna. Enda nackdelen är väl att man inte får knulla så mycket, men det får man ju inte nu heller så skitsamma.
Kort och gott, vad förlorar man egentligen förutom sin frihet? Och att bli stämplad som ett svin för resten av livet, men det är jag väl redan inofficiellt. Bör övervägas!
vikten av att chilla
Igår höll jag tal på svensklektionen, ni kan få ta del av det om ni vill. Uppgiften var att hålla ett tal om valfritt ämne med utgångspunkt från en text ur ett häfte och en bild. Mitt tal var baserat på en dikt vid namn Mitt liv som gnällde på att det var mycket läxor och jobbigt med kärlek och kompisar och att hinna med allt. Såhär gick talet, då:
Vikten av att chilla
När jag läste den här dikten kände jag, ”synd att någon ska behöva må så dåligt att han eller hon skriver en sådan dikt”. Visserligen kan man ju känna igen sig i stressen i den här dikten men jag tror det handlar om att ta saker med ro, det försöker jag göra.
Till exempel försöker jag att inte ta skolan på största allvar. Under högstadiet var det ganska viktigt för mig att få höga betyg men det har jag lagt ner på senare år. Jag insåg att det här med intensiva studier och psykiskt välbefinnande och harmoni var en jävla balansgång, och i mitt liv får jag inte till den balansen om jag har MVG i alla ämnen.
Med det här menar jag såklart inte att man ska skita i skolan. Jag menar att man ska göra det man själv mår bra av, det man får ut mest av. Om man mår bra i själen av att studera fem timmar om dagen och gå ut med 20.0 uppmuntrar jag verkligen till att göra det. Personligen mår jag bra av att halvt skita i ämnen som inte intresserar mig, så jag kör på den vägen.
Inombords kanske ni sitter och skakar på huvudet med uppspärrade ögon och tänker ”men framtiden då, har grabben ingen framtidsambition?”. Jo, jag har sjukligt mycket framtidsambitioner och kanske har jag inte gjort mitt bästa de här tre åren för att infria dem. Men jag vill inte glömma bort att leva nu. Om jag hade pluggat riktigt ordentligt i tre år istället för att ta mig tid att göra saker jag vill göra, och sen blivit påkörd av studentflaket den 5e juni hade jag vridit och vänt mig i graven i all evighet. Även fast det är svårt att tro och osannolikt kan man ju rent teoretiskt sett dö när som helst och om jag dör vill jag veta att jag har levt ett för mig njutbart liv.
Vidare lever jag också efter mottot ”det löser sig”. Ärligt talat, vad händer om man inte får MVG på ett prov man har hoppats på? Troligtvis ingenting, troligtvis går det att rätta till om det är livsviktigt. Går det lite sämre kanske man får sämre betyg. Har man mer otur än så kanske man inte kommer in på den högskolan man vill. Men ärligt talat, man har fortfarande livhanken i behåll och massa annat att leva för. Kanske ska man ta det som ett tecken på att man hade valt fel högskoleutbildning? Om inte får man göra högskoleprovet tills man får rätt poäng, och spendera tiden däremellan med att göra berikande saker, till exempel jobba, plugga på en folkhögskola eller läsa hela Wikipedia.
Jag har valt en bild som kanske kan verka lite provokativ, för den innehåller ju DÖDSCANCER. Men jag tycker den fångar andemeningen med det jag har pratat om lite. Kaffe är inte så hälsosamt och tobak är direkt farligt för hälsan. Det är dock många som njuter av att dricka kaffe och ta en cigarett till. Eller att dricka alkohol, eller knarka. Eller hoppa fallskärm eller bungeejump, eller åka skateboard bakom bilar eller simma med vithajar. Återigen, det man mår själsligt bra av att göra bör man göra, enligt mig. Just för att man aldrig vet när man dör och för att det är viktigt att vara glad och nöjd så mycket man kan. Personligen mår jag sällan så bra som när jag kommer hem efter skolan och sätter mig på balkongen med en cigarett och en kaffekopp, det är verkligen fem underbara minuter för min del, även om de säkert förkortar mitt liv med fem minuter. Men jag känner att mitt avslappningsmoment på balkongen är värt det, för jag lever nu.
Vikten av att chilla
När jag läste den här dikten kände jag, ”synd att någon ska behöva må så dåligt att han eller hon skriver en sådan dikt”. Visserligen kan man ju känna igen sig i stressen i den här dikten men jag tror det handlar om att ta saker med ro, det försöker jag göra.
Till exempel försöker jag att inte ta skolan på största allvar. Under högstadiet var det ganska viktigt för mig att få höga betyg men det har jag lagt ner på senare år. Jag insåg att det här med intensiva studier och psykiskt välbefinnande och harmoni var en jävla balansgång, och i mitt liv får jag inte till den balansen om jag har MVG i alla ämnen.
Med det här menar jag såklart inte att man ska skita i skolan. Jag menar att man ska göra det man själv mår bra av, det man får ut mest av. Om man mår bra i själen av att studera fem timmar om dagen och gå ut med 20.0 uppmuntrar jag verkligen till att göra det. Personligen mår jag bra av att halvt skita i ämnen som inte intresserar mig, så jag kör på den vägen.
Inombords kanske ni sitter och skakar på huvudet med uppspärrade ögon och tänker ”men framtiden då, har grabben ingen framtidsambition?”. Jo, jag har sjukligt mycket framtidsambitioner och kanske har jag inte gjort mitt bästa de här tre åren för att infria dem. Men jag vill inte glömma bort att leva nu. Om jag hade pluggat riktigt ordentligt i tre år istället för att ta mig tid att göra saker jag vill göra, och sen blivit påkörd av studentflaket den 5e juni hade jag vridit och vänt mig i graven i all evighet. Även fast det är svårt att tro och osannolikt kan man ju rent teoretiskt sett dö när som helst och om jag dör vill jag veta att jag har levt ett för mig njutbart liv.
Vidare lever jag också efter mottot ”det löser sig”. Ärligt talat, vad händer om man inte får MVG på ett prov man har hoppats på? Troligtvis ingenting, troligtvis går det att rätta till om det är livsviktigt. Går det lite sämre kanske man får sämre betyg. Har man mer otur än så kanske man inte kommer in på den högskolan man vill. Men ärligt talat, man har fortfarande livhanken i behåll och massa annat att leva för. Kanske ska man ta det som ett tecken på att man hade valt fel högskoleutbildning? Om inte får man göra högskoleprovet tills man får rätt poäng, och spendera tiden däremellan med att göra berikande saker, till exempel jobba, plugga på en folkhögskola eller läsa hela Wikipedia.
Jag har valt en bild som kanske kan verka lite provokativ, för den innehåller ju DÖDSCANCER. Men jag tycker den fångar andemeningen med det jag har pratat om lite. Kaffe är inte så hälsosamt och tobak är direkt farligt för hälsan. Det är dock många som njuter av att dricka kaffe och ta en cigarett till. Eller att dricka alkohol, eller knarka. Eller hoppa fallskärm eller bungeejump, eller åka skateboard bakom bilar eller simma med vithajar. Återigen, det man mår själsligt bra av att göra bör man göra, enligt mig. Just för att man aldrig vet när man dör och för att det är viktigt att vara glad och nöjd så mycket man kan. Personligen mår jag sällan så bra som när jag kommer hem efter skolan och sätter mig på balkongen med en cigarett och en kaffekopp, det är verkligen fem underbara minuter för min del, även om de säkert förkortar mitt liv med fem minuter. Men jag känner att mitt avslappningsmoment på balkongen är värt det, för jag lever nu.
tisdag 5 maj 2009
måndag 4 maj 2009
vi och dom
de snackar lågkonjunktur, de snackar inflation
de snackar aldrig någonting om vår situation
de sörjer fanny mae, de sörjer freddie mac
vi sörjer isaac hayes, vi sörjer bernie mac
"I ain't scared of you motherfuckers, you don't understand"
firar att ännu en bank blir stängd
garvar åt konkursen och när börsen går omkull
står jag där och sprutar confetti ur din portfölj!
Promoe på Inflation (nya skivan Kråksången är lite av en bomb, spana in den)
de snackar aldrig någonting om vår situation
de sörjer fanny mae, de sörjer freddie mac
vi sörjer isaac hayes, vi sörjer bernie mac
"I ain't scared of you motherfuckers, you don't understand"
firar att ännu en bank blir stängd
garvar åt konkursen och när börsen går omkull
står jag där och sprutar confetti ur din portfölj!
Promoe på Inflation (nya skivan Kråksången är lite av en bomb, spana in den)
lördag 2 maj 2009
kärlek
Ett hopklipp av the best of the best från några år tillbaka. Seriöst, sånt här blir man ju nästan gråtfärdig av. Sån känsla. När en DJ sparkar igång beatet, i klassisk boom-bap-stil, och en MC börjar spotta sin lyrik, då är livet bra. Det känns ända in i venerna.
fredag 1 maj 2009
the mösspåtager
Så igår hade vi mösspåtagning, studenten närmar sig verkligen med stormsteg.
Vi stod i amfiteatern och blev ombedda att ta på oss studentmössorna, vilket var en smått andlig upplevelse. Någonting hände, känslor utlöstes, leendena blev bara bredare och bredare. Man visste att Friheten och Framtiden var nära.
På kvällen skulle händelsen firas med en mösspåtagningsskiva. Jag gick först hem och tog en liten siesta för att komma i fas, därefter var det tillfixning á la brud som gällde.
Mötte Jakob på stan och laddade upp med en kebabtallrik, fortsatte hem till Rastamannen där i princip hela naturklassen var, och senare en del medlemmar ur min egen klass. Jag uppfann tre nya drinkar, Bitterfittan, The Mösspåtager samt Citrus Päwer.
Glada i hågen tog vi tåget till STHLM där vi skulle festa på ett ställe som kallas Gyllene Cirkeln. Ärligt talat var det ett av de sämre ställena jag någonsin varit på, upplägget kändes klassdisco i femman ungefär. Trots dåliga omständigheter taggade vi till gemensamt och stilade helt enkelt upp stället. Det blev riktigt jävla kul!
En höjdpunkt var när jag och Alexandra bestämde att vi skulle dansa på borden, de var dock inte med på noterna och välte. En timme senare fick vi för oss att vi vägrade ge upp, så vi gav det ett nytt försök och nog fan stod borden kvar. Vi blev ganska snabbt ombedda att kliva ner men det var en viktig symbolisk gärning.
Det är lite svårt att förklara kvällen i ord, den var lite för bra tror jag. De som var där vet, kanske kommer det fram lite bilder som kan förklara också.
Och ikväll är det bara att tagga till igen, Riku fyller 18 och det ska firas!
Vi stod i amfiteatern och blev ombedda att ta på oss studentmössorna, vilket var en smått andlig upplevelse. Någonting hände, känslor utlöstes, leendena blev bara bredare och bredare. Man visste att Friheten och Framtiden var nära.
På kvällen skulle händelsen firas med en mösspåtagningsskiva. Jag gick först hem och tog en liten siesta för att komma i fas, därefter var det tillfixning á la brud som gällde.
Mötte Jakob på stan och laddade upp med en kebabtallrik, fortsatte hem till Rastamannen där i princip hela naturklassen var, och senare en del medlemmar ur min egen klass. Jag uppfann tre nya drinkar, Bitterfittan, The Mösspåtager samt Citrus Päwer.
Glada i hågen tog vi tåget till STHLM där vi skulle festa på ett ställe som kallas Gyllene Cirkeln. Ärligt talat var det ett av de sämre ställena jag någonsin varit på, upplägget kändes klassdisco i femman ungefär. Trots dåliga omständigheter taggade vi till gemensamt och stilade helt enkelt upp stället. Det blev riktigt jävla kul!
En höjdpunkt var när jag och Alexandra bestämde att vi skulle dansa på borden, de var dock inte med på noterna och välte. En timme senare fick vi för oss att vi vägrade ge upp, så vi gav det ett nytt försök och nog fan stod borden kvar. Vi blev ganska snabbt ombedda att kliva ner men det var en viktig symbolisk gärning.
Det är lite svårt att förklara kvällen i ord, den var lite för bra tror jag. De som var där vet, kanske kommer det fram lite bilder som kan förklara också.
Och ikväll är det bara att tagga till igen, Riku fyller 18 och det ska firas!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
