måndag 24 augusti 2009

fo' real

Sjukt konstig dag.

Hela natten drömde jag om bostäder, fast på riktigt freaky sätt. Att jag fick ett andrahandskontrakt i form av en pundarkvart någonstans på de mörkare delarna av STHLMs tunnelbanelinjer. Där trivdes jag ändå, för det hade ju ett tak liksom.

Vaknar, riktigt urfasad. Lite, lite vinbakfull. Sätter mig på balkongen med en kopp kaffe och tänder en cigg. Nu gör jag stora erkännanden här, så go nice on me. Jag tar några bloss och ett par klunkar, helt plötsligt känner jag "fyfan vad äcklig jag är". Förstår ni? Jag drabbades av avsky för mig själv. Cigaretten fick bli mos i askkoppen och kaffet landade i diskhon. Jag förstår ingenting - cigaretter och kaffe är ju två av mina absolut största nöjen i livet. Det har gått närmare tolv timmar sen detta inträffade och jag har under den tiden tvingat i mig en ynka cigarett. Få nu inga förhoppningar om att jag kommer sluta röka för några sådana har inte jag.

Senare under dagen styrdes ett temporärt Lundboende upp. Jag kommer under min första månad att landa i Södra Sandby, 6 km utanför Lund. Får ett sovrum för 3500 i månaden, mina kära föräldrar bidrar under denna månad med ett Skånetrafikenkort så jag klarar resor och ekonomi.

Fuck, nu är det på riktigt alltså. Jag sticker fan om mindre än en vecka. Det är helt sjukt. Vad som började som en kul tanke i våras när jag var väldigt äventyrslysten har utvecklats till att jag faktiskt vid denna tid om en vecka befinner mig 60 mil härifrån. Ångesten är på topp, men missförstå mig inte - givetvis är jag taggad också.

All information om min kurs, Pressvetenskap, är nu tillgänglig och det verkar jävligt intressant faktiskt. Jag vet dock inte ett skit om nollningen och min ekonomi är obefintlig. Jag anser mig således ha rätt att vara smått otaggad. Men det är bara att bita ihop och dra dit, jag har svårt att tänka mig att jag kommer ångra det. Om jag ångrar mig har jag ett jobb reserverat åt mig här hemma, mina tendenser att knulla finanskrisen kvarstår så att säga.

Nåja, mycket chit-chat och lite mindre substans. Jag är förvirrad. Inom kort hörs vi på en ny blogg.

Frid.

fredag 21 augusti 2009

nostalgi

"Denna tiden som jag fått hela min swag ifrån
Bara jag som lyssnade på hiphop, var ett fan ändå
Var inte äldre än tio, började klä mig så
Cube skrek "Fuck the police!", började svära då"

Som om vi hade haft samma hiphopuppväxt (Organismen feat. Adam Tensta - Dagdröm).


tisdag 18 augusti 2009

Göteborg - och det satans ordvitsandet

Jag och Jacke överlevde helgen. Det svåra var inte attraktionerna på Liseberg eller drängfylla på Avenyn, det svåra var allt ordvitsande. Ta det inte fel - ni som känner mig vet att jag är ohälsosamt förtjust i ordvitsar. Men ibland blir det bara för mycket.

Vi gick in på Liseberg och såg att deras senaste attraktion med asiatiskt utseende hette Hang Hai, bara för att man hänger högt i den. Den hade inte en ingång, utan en ingong. På papperskorgarna stod det "Ett rent nöje".

På söndagen var jag smått trött på livet, bakfull och irriterad så att säga. Jag knatar in på ett kebabställe och allt jag vill är att få min mat. Jag frågar trött "Hej, tar ni kort?". Tillbaka får jag ett jävligt käckt och göteborskt "Javisst! Har du en kamera eller?". Förstår ni att min livsgnista dog lite då?

För övrigt - Göteborg styr.



Från ena saken till den andra. Det finns svin som utnyttjar denna bostadsbrist i Lund, internationella bedragare som låtsas att de hyr ut bostäder och kräver en deposition på flera tusen kronor. En sådan hade svarat på min annons på BoPoolen, hans knaggliga engelska fick mig dock att inte engagera mig särskilt mycket. Jag skickade något kort svar där jag frågade vad hyran låg på bara.

Några dagar senare ser jag en annons på BoPoolen som varnar för denna människa och hänger ut honom med namn och mail, jag inser att det var smart av mig att inte beblanda mig med honom. Gissa vad som landade i min inkorg idag? Jo, ett jävligt ambitiöst mail (på samma knaggliga engelska) där han berättar jättemycket om lägenheten, var den ligger och allting. Han säger också att han vill ha namn och adress av mig, samt en scan av min legitimation mailad till sig. Slutligen bifogar han också fem bilder på någon lägenhet. Jävlar vad seriös kille.

Mitt svar:

"Congratulations! BoPoolen put up a special advert just for you, letting everyone know you're a fraudster. Now would you mind fucking off?"

fredag 14 augusti 2009

om du ser mig vid Avenyn (bara gå förbi)

Igår kväll kom Jakob hem till mig. Vi har tidigare under veckan snackat lite löst om att det vore kul att åka till Göteborg och hälsa på Världens Bästa Jossan.

Så jag frågade Jacke, "ska vi åka till Göteborg imorgon?", han fick något barnsligt exalterat i ögonen och utbrast "va, imorn, bara sådär? Ja kom igen, vi kör!".

Sagt och gjort, vi gick in på samåkning.se och smsade första bästa snubbe som ringde upp efter två minuter.

Klockan 18 ikväll blir vi hämtade vid Globen och åker sedan bil ner till Göteborg för en hundring var.

På schemat står att testa Göteborgs uteliv, kolla på giftiga västkustdamers ändor, styra upp Liseberg, planka på vagnen, mysa på Avenyn och mycket mer. Hela den här helgen luktar vinst.

torsdag 13 augusti 2009

bostadsbrist (det är inte ens en storstad, shit)

Frågeställning: Exakt hur trött kan man bli på bostadsbristen i Lund?


Svar: Man kan bli så trött att man en dag faktiskt får ett smärre psykbryt vid ännu en nekad lägenhet. Sedan kanske man lugnar ner sig, går ut och tar några öl med vännerna och försöker tänka på annat. Vaknar nästa morgon, lite bakfull, och ringer Bo Holmström på TV4. För att sedan bli intervjuad angående bostadsbristen i Lund.

Exakt så trött kan man bli.

tisdag 11 augusti 2009

regnland

Regn i blickfånget, balkongsoffa under ryggen, rullad tobak mellan läpparna, kaffe på bordet, bokstäver under fingrarna. Egentligen en ganska bra kombo med tanke på att jag är nermyst, dubbelstimulerad och gör något jag tycker om. Ändå denna rastlöshet.

Och angående min viktiga fika igår så vet jag inte - tumhållning gäller fortfarande. Utan att säga för mycket så är följande vad jag vet: jag vill att det ska bli som jag vill att det ska bli. Otroligt mycket. Jag var hemma, helt enkelt. Jag tror dock inte att det kommer bli på det viset, om jag får ett negativt besked är det bara att torka tårarna och ta nya tag. Ett eventuellt, förhoppningsvis, älskvärt positivt besked kommer att tacklas med en stor kanna öl på CP och ett glädjerus som heter duga. Fortfarande - så blir det nog inte.

Efter sju timmar i en bil hamnade jag i alla fall i Lund igår, och det verkade ready. Staden verkar mysig, skolan verkar mysig trots att den knappt fanns på kartan. Skånska var lika mysigt som förväntat.

Att åka bil i fjorton timmar på en dag var dock inte jättemysigt. Rutinen: somna - vakna upp och ha ont i exakt varenda jävla kroppsdel - fundera på om jag brinner - inse att jag bara är stel och har träsmak precis överallt - somna om för att slippa plågorna. Repeat varje timme.

Nåväl. Nu väntar vi och håller tummarna. Så ska man väl göra något vettigt av denna dag också.

måndag 10 augusti 2009

my cup of tea, eller?

Idag:

  • Sammanlagt 14 timmars bilresa
  • Den viktigaste koppen te, nej, den viktigaste fikan överhuvudtaget, i mitt liv hittills

Nu håller vi tummarna så vi får handsvett, okej?

fredag 7 augusti 2009

aina

Inom kort kan det hända att ny blogg startas, i samband med att mitt nya liv startas. Till dess får ni stå ut med att jag berättar om rappare ni skiter i.

Kort efter Malmöpolisens otaktiska uttalanden om ”apejävlar” bestämde sig rapparen Stor att släppa en låt betitlad Aina, uppbackad av Mohammed Ali (och producerad av Salazar Brothers). Den återfinns på senaste street albumet Nya Skolans Ledare och självklart är ljudupptagningen från den aktuella polisbussen med i låtens intro. Vanligtvis är ”snuthatarlåtar” riktigt trista och ofta ganska patetiska. Här har dock Stor skrivit en fantastisk vers. Det är en arton rader lång pseudosympatisk berättelse om den fiktiva (?) polisen Håkan vars privatliv inte är så bra. Otroligt välskrivet, nyskapande och fyndigt.



”Konstapeln vaknar upp på morgon, han har just fått ordet
att sonen skolkar ifrån skolan och han kuggar proven
och dotterns pojkvän Mohammed sitter vid frukostbordet
han är inte glad nu, mannen, bättre sagt så pumpar blodet
… du vet att problemet med frugan är
att varje gång han nämner sex så får hon fett med huvudvärk
Stackars Håkan, det känns som hela världen skrattar åt han
snart ska han gå ut på stan, få ut sitt hat och straffa några
Vem ska han ge sig på? Jag tror jag vet ändå
jag tror jag anar vem, jag har sett det förut och jag vet hur det går
han rör sig mot bilen, laddar upp
och sirenerna på när han kör i trafiken
brickan på bröstet och pickan i hölstret
för makten han har den tar över hans psyke
Oh, nu kommer bängen, svartskallegängen får se upp sen
springer omkring i terrängen och slänger batonger omkring sig i luften
Jag är ingen Tony Olsson men jag har en åsikt
precis som Gnaget är jag van vid att jämt hata blåvitt!”

onsdag 5 augusti 2009

ey shuno

Jag försöker att inte ge musiktips så jätteofta, med tanke på att ni inte bryr er. När jag finner något som sticker ut ur mängden, som jag tycker att folk kan få ut något av att höra, tvekar jag dock inte.

Ni minns Stuffe från Fattaru? Här är hans nya dänga Ey shuno:




Fruktansvärt fett enligt mig. Han har ju tydligt hoppat på den senaste "tjena-nu-rappar-vi-fan-på-housebeats-fatta-vad-galet"-trenden, men det liknar ju ändå inget som har släppts på sista tiden. Det går inte att jämföra med varken Lorentz & M.Sakarias eller Adam Tensta. Det närmsta jag kommer i jämförelseväg är Paragons album Glöd.

Ibland när jag hör låtar kan soundet ge mig en liten film i huvudet. Bortse från texten (trots att den är grym) och fundera på instrumentalen när refrängen går igång. Jag ser någon som springer i en futuristisk, nersläckt Stockholmsnatt. Och det regnar laser.

Fattar ni?

söndag 2 augusti 2009

I fell asleep amid the flowers

Häromnatten hade jag en så underbar dröm.

Jag knallade runt i Lund och var mitt livs i största allmänhet, plötsligt står jag framför AFB-huset (bostadsförmedlingen för studenter i Lund) så jag tänker att "vafan, jag går in, jag behöver ju faktiskt en bostad".

Där inne möts jag av en kvinna som vet vem jag är genom en telefonkonversation vi har haft tidigare. Inte nog med att hon är bland det vackraste jag har sett någonsin - hon ger mig en bostad.

Förstår ni hur långt det börjar gå när den här skiten förföljer mig i sömnen? Men jag ger mig inte. Bostäderna i Lund har bara sett mig förspela hittills - nu drar jag igång det tunga artilleriet.

Jag förklarar jakten påbörjad.