framtiden

För bara ett halvår sedan var jag fast besluten att ta det lugnt efter gymnasiet. Att skaffa mig ett avslappnat jobb, eventuellt en lägenhet i mitt älskade Södertälje. Bara chilla liksom.

Men planer förändras. Som det känns just nu är jag fruktansvärt sugen på att söka alla möjliga högskolor nästa vecka och bara följa känslan. Varför?

a) Till skillnad från många andra älskar jag denna stad, men jag vet inte riktigt vad fan jag ska göra här längre. Man känner liksom igen folk på stan som man aldrig ens har pratat med, det känns sådär. Jag känner mig inte klar här för alltid men vill nog ha en välbehövlig paus något/några år. Träffa nytt folk, göra nya grejer, i nya miljöer.

b) Jag känner mig för tillfället lite mer sugen på att studera än på att jobba. Ambivalenskänslorna är tydliga, då jag har sett framemot arbetslivet så fruktansvärt mycket på senaste tiden. Men jag funderar på om jag inte skulle stanna upp i utvecklingen av att sitta i kassan på Ica? Det kan inte vara bra att stanna i utvecklingen när man är 19 år gammal.

Främst är jag faktiskt fruktansvärt jävla sugen på att flytta härifrån.


Jag har kollat hemsidor och beställt hem material. Intressant just nu är att gå en skrivarkurs med inriktning kultur på Eslövs folkhögskola och bo på deras internat ett år, eller att flytta till Fårösund på Gotland och bara skriva texter medan man blickar ut över vattnet på deras folkhögskola, också det ett år. Eller något liknande.

När 90 högskolepoäng är insamlade blir det dags för kandidatexamen i journalistik. Antingen i Lund, vilket skulle innebära grymmaste studentlivet och massa sköna skåningar/annat folk. Eller Göteborg, vilket skulle ge ett storstadsliv fast utan fittiga stockholmare och med vagn istället för tuben. Dessutom är det ju på västkusten brudarna finns, som tidigare konstaterat.

Jag är fan taggad inför denna höst, jag är sjukligt taggad. Nu kör vi.